Försvunnen?

Nej, inte alls. Jag har bara haft mycket annat. Sånt som händer. Den senaste månaden har jag börjat träna på gymet, så träningsvärken Hubert är min ständige följeslagare. Det känns bra att kunna bli lite starkare. Körde ju BodyPump när jag pluggade i Stockholm, med syrrans flöjtlärare. det var superkul, jobbigt och gav kraft. Nu har jag gått igång igen, varvar BodyPump och vanlig gymträning där sambon är coach, och jag coachar honom. Det är bra, man blir ju lite snäll mot sig själv när man gymmar ensam, typ "nu blev det lite jobbigt här i bicepsen, jag tror jag kör ben istället"... det är ju itne så produktivt. Så när Pump-instruktören står på scenen, högröd i ansiktet och tjoar om att man ska tänka på de nya jeansen man ska köpa som ska sitta så snyggt på de starka benmusklerna så tar man ju i lite extra, även om mjölksyran snart bränner igenom både hud och byxor.

Så här lätt går det ju inte än, men det kommer.

Sen har jag haft nationella prov. För eleverna innebär det några dagars nervositet och tentaliknande provtillfällen där man tar med sig kilovis med godis och litervis med dricka för nån timmes prov. Sen ska man ju rätta eländet. Läs- och hörförståelseproven är ju lagom enkla, det finns en mall att rätta efter, och de flesta elever svarar mer eller mindre inom mallen. Sen ska de ju skriva uppsats också. Mhm. Alla skriver uppsats, de har ett par olika ämnen att välja på. IG direkt om man inte följer instruktionerna. Sen ska de läsas och has ångest över ett par dagar, innan jag sätter ett betyg som jag tror är bra. Osäker? Nej, vad får dig att tro det? Som tur är har vi ett helt okej avtal på skolan, man får ut en viss tid per elev i varje ämne. Den tiden får man sitta hemma och rätta med lön, samtidigt som en nystudentad liten vikarie tar hand om ens elever och lektioner. Jag föreslog att jag kunde skippa vikarien och få ut övertidsersättning för att rätta på påsklovet, då jag inte har barn och annat som tar upp mycket tid på lov... Nej nej, det har vi inte pengar till! Men att ta in en vikarie kostar säkert lika mycket som att ge mig övertid, plus att verksameheten blir mer hållbar om jag är här än om Vikarien X, 19 år, försöker bedriva min undervisning. Ja, nu är jag sådär jobbigt självsäker och uppfylld av min egen vikt för skolan.

Mycket kaffe blir det när man rättar...

Påsk firade vi hos mina svärföräldrar i Hälsingland, mycket trevligt. Sambons syster med man och två små barn var där, och vi träffade hela klanen på den traditionella fruktsalladsträffen. Nu ser jag fram emot uppsatsrättning i slutet av veckan och sen en lugn helg! Lön på måndag, tack kommunen!