2 juni 2009

kokar lite lätt...

Jag blir så förbannad ibland, på en del, för att inte säga många av mina kolleger! Nästan så att jag skulle vilja säga att de är kärringar… Idag hade vi möte, hela kollegiet, där rektorn redovisade en del förändringar i budgeten, likväl som en del saker som tyvärr inte förändrades. Jag slog dövörat till, eftersom jag inte vet om jag blir kvar till hösten, och eftersom jag kände att vissa funderingar kring elevernas betyg var viktigare än vilken ämnesgrupp som skulle kunna spara in någon tusenlapp i budgeten, som för närvarande behöver konstgjord andning. Jag piggnade till igen när vi hade kommit förbi tjänstefördelningen och rektorn kort hade meddelat kollegiet att hon hoppades kunna anställa en person till den tjänst jag har sökt. Nej, hon hade inte sagt något till mig innan. Hon pratade med mig i torsdags om att hon skulle börja intervjua till den tjänsten under denna vecka, fast hon enligt en av mina fackligt engagerade kolleger redan hade träffat alla behöriga sökande… Nåja, det där med information till berörda är nog inte hennes starka sida. När vi kom in på arbetsmiljöfrågorna blev jag plötsligt intresserad. Frågan var nämligen hur varmt det egentligen får vara i klassrummet när man bedriver undervisning. Rektorn sa då att ”Ni får väl ta med er eleverna ut om det är för varmt.” Jaså? I början av det här läsåret hade vi en diskussion om just det på en sådan här träff. Vissa av mina kolleger kvalificerar sig redan här för epitetet kärring, eftersom de motsatte sig undervisning och lektionsverksamhet utomhus. Varför? Jo, för att de skulle bli tvungna att ta en diskussion med de elever de undervisade om varför just de inte fick gå ut just då. Kollegan TC framställde på ett mycket enkelt och bra sätt hur hon hanterar situationer som liknar detta under dagens möte. Det är inte uppe för diskussion. Läraren vet ju bäst om det som ska avhandlas under dagens lektion passar att vara utomhus. Annars är man ju inne. Jag håller med, det är superenkelt. Vissa kolleger hävdar då att det är svårt att motivera sig och hävda sig gentemot andra lärare, att det är svårt att ta diskussionen på temat ”men det får vi ju för magister Sune eller fröken Klara, varför får vi inte för dig?” Gah! Kärring! Jag är ju inte Sune eller Klara, och i mitt klassrum gäller mina regler. Naturligtvis håller jag på skolans policy, men jag tänker inte driva saker in absurdum eller ta diskussioner som inte har med min undervisning att göra. Får man för Sune eller Klara så är ju det jättebra för dem där och då, men på mina lektioner vet ju jag om det funkar. Nehej, tydligen har inte alla den disciplinen i sitt klassrum.

Fråga nummer två väcktes av en annan kärring. All skränig musik som eleverna spelar gör att man knappt kan gå genom korridoren. det är så högt så man får tinnitus, ont i huvudet, mm. Men vadå? Be eleven i fråga sänka musiken. I 9 fall av tio så är inte det något problem. Och om man då inte är en ljusskygg filur som helst bara sitter i sitt arbetsrum så är det inget problem att få den tionde att sänka sin musik heller. Det handlar ju om relationer med eleverna! Jag har nog propagerat för det sen jag började på min nuvarande arbetsplats. Man måste bygga relationer med eleverna utanför klassrummet. Om jag har något slags förhållande till Pigge och Gnidde som inte handlar om deras betyg och uppförande på mina lektioner så är chansen så mycket större att de faktiskt kan tänka sig att respektera att jag ber dem sänka musiken. Jag personligen har inga problem med att eleverna har med sig högtalare och spelar sin musik i rasthallen. Jag är intresserad av musik, letar ständigt efter ny bra musik och pratar gärna om vilka band/artister är bra och varför. Men kärringarna på jobbet (typ 5-6 stycken) tycker att musiken är så hemsk att de inte kan över huvud taget vistas i rasthallen om det spelas musik. Usch! Nu spelar de ju sån där pop igen! Fy! Huga…

Om jag blir en kärring, då är det dags för mig att antingen lämna verksamheten eller få en stor dos skäll så jag hittar tillbaka till mig själv igen.

Oj! Blogga på bussen är tydligen bra, redan framme och en hel sida blogg skriven. =)

4 kommentarer:

Cilla sa...

Oj oj, nu gäller det att passa sig om man är kollega till dig! Det är bra Anna, jag hejar på dig!!! Men du, vart ska du jobba i höst då???

Anonym sa...

...Som sagt ...inte svårt att hålla sig för skratt och mkt trist att behöva koka torrt. tur vi kan störtkoka och även puttra ihop;)
Hoppas du vet ngt om hösten idag..

Kramisar T.Carita...

http://toscalainen.spaces.live.com/default.aspx

Anonym sa...

OOOpps!.... jag hamnade visst i kärringträsket vad utomhusundervisning anbelanger iallafall.....hälsningar från en manlig kollega på andra sidan bordet.

Anna Karlsson Widmark sa...

Hej hopp, vad trevligt med så många kommentarer! Jag hoppas verkligen att ni tar det för vad det är, alltså en blogg där jag avreagerar mig... =)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...