Snaaaaart!

Det är ju helt sjukt egentligen, att man ska längta så mycket. Jag räknar ner dagarna. Jag hoppas varje morgon att nåt magiskt ska ha hänt så att en vecka bara har passerat utan att jag märkte det. Men så bra blir det ju sällan. Vad jag längtar till? Sportlovet! Jag vet, lite fånigt är det väl att jag, vuxna människan, längtar efter skollov. Men oj, vilket kaos det är på skolan till och från! Jag lovar, jag trivs på jobbet, med både ungdomar och vuxna, men man blir så trött ibland...

Hade ett förtroligt samtal med an av mina "snuttepluttar" häromdagen. Det är så skönt när man får en kontakt, när man får tilliten, förtroendet att höra en del av hemlisarna... Naturligtvis får jag inte höra allt, och det vill jag inte heller. Men att finnas till hands och behövas, det gör jobbet värt det. Nästan jämt, i alla fall. När killarna rusar runt och brölar som brunstiga noshörningar efter utbytesstudenterna från Frankrike, eller kastar snöbollar i matsalen (!), då funderar man ju...

Satt med Cillas blogg förut, och har blivit jättesugen på en liten prickig polare... Men dels så skulle det bli krångligt att frakta stackarn ut ut USA och hem hit till Kumla, sen tror jag att våra två kattflickor skulle ha lite att säga till om. Usch! skulle de nog säga. Vad är det där för en prickig pryl som kommer och stör vår vilsamma vardag? ;)

Nu ska jag återgå till att inte göra nåt vettigt en liten stund innan jag ska laga middag till Sambon och eventuellt ett par av våra vänner. Kvällens meny: Kycklingpaj á la Kerstin med diverse grönsaker. Och så glass till efterrätt så klart!

Simma lugnt.